![[Recension] The Coming Wave: AI, Power and Our Future (Michael Bhaskar) Sammanfattad](https://episodes.castos.com/660078c6833215-59505987/images/2288843/c1a-085k3-jpn5dkwkakgp-2dewrw.jpg)
Show Notes
The Coming Wave: AI, Power and Our Future (Michael Bhaskar)
- Amazon Sweden Store: https://www.amazon.se/dp/1529923832?tag=9natreesweden-21
- Amazon Worldwide Store: https://global.buys.trade/The-Coming-Wave%3A-AI%2C-Power-and-Our-Future-Michael-Bhaskar.html
- eBay: https://www.ebay.com/sch/i.html?_nkw=The+Coming+Wave+AI+Power+and+Our+Future+Michael+Bhaskar+&mkcid=1&mkrid=711-53200-19255-0&siteid=0&campid=5339060787&customid=9natree&toolid=10001&mkevt=1
- Läs mer: https://swedish.top/read/1529923832/
#artificiellintelligens #styrningochreglering #geopolitik #tekniksäkerhet #bioteknik #riskhantering #framtidenssamhälle #TheComingWave
Det här är de viktigaste lärdomarna från den här boken.
För det första, Den kommande vågens logik: spridning och acceleration, En central tråd i boken är att vissa teknologier inte bara utvecklas, de blir också snabbt spridda och kombinerbara. AI modeller kan kopieras, finjusteras och integreras i produkter i en takt som gör att kapacitet sprids långt utanför stora forskningslabb. När trösklarna sjunker kan både företag, myndigheter och individer använda avancerade verktyg, vilket ger innovation men också nya sårbarheter. Författarna beskriver hur denna dynamik skiljer sig från äldre industrisystem som krävde stora fabriker och komplexa leveranskedjor. Den nya vågen handlar mer om mjukvara, data och skalbar infrastruktur, vilket gör den svår att stoppa vid nationsgränser. De belyser också hur kombinationer av tekniker, som AI tillsammans med robotik, syntetisk biologi och automatiserad forskning, kan skapa språng snarare än gradvisa förbättringar. Poängen är att samhällets svar måste utgå från en miljö där förändring är konstant och där kontroll behöver fungera även när tekniken blir billig, modulär och allmänt tillgänglig.
För det andra, Maktförskjutning: nya vinnare, nya beroenden, Boken diskuterar hur den tekniska vågen omformar makt på flera nivåer. På företagsnivå kan aktörer med data, beräkningsresurser och distributionskanaler få oproportionerligt inflytande. På statlig nivå uppstår en kapplöpning om strategiska fördelar, där AI kan ge bättre underrättelser, effektivare administration och nya militära möjligheter. Samtidigt kan små grupper eller enskilda individer få kapacitet att påverka samhället kraftigt genom automatiserade cyberangrepp, desinformationskampanjer eller andra asymmetriska metoder. Författarna lyfter att makt inte bara handlar om att ha den bästa modellen, utan om att kontrollera ekosystemet runt den, som chip, moln, standarder, utbildning och reglering. Detta skapar nya beroenden mellan länder och mellan offentlig och privat sektor. De problematiserar också legitimitet: när viktiga beslut flyttar in i tekniska system och plattformar kan insyn och ansvar bli otydligt. Resultatet är en värld där makt koncentreras men också fragmenteras, och där samhällen måste bygga motståndskraft mot både monopol och kaotisk spridning.
För det tredje, Risklandskapet: från vardagliga skador till existentiella hot, Författarna skiljer mellan olika typer av risker som följer av avancerad AI och angränsande teknik. Det finns de gradvisa, vardagliga skadorna som kan drabba många, som bias i beslutsstöd, övervakning, arbetsmarknadsstress, bedrägerier och manipulerande innehåll. Sedan finns de mer akuta säkerhetsriskerna, där automatisering kan förstärka cyberbrottslighet och göra social manipulation mer skalbar. Boken pekar också på att biotekniska tillämpningar kan få en ny dimension när AI används för att accelerera forskning och sänka kunskapsbarriärer, vilket i värsta fall kan bidra till farliga tillämpningar. Utöver detta diskuteras systemrisker, där många samhällsfunktioner blir beroende av ett fåtal digitala infrastrukturer och där fel, attacker eller missbruk kan få dominoeffekter. Slutligen finns resonemang om mycket svåra scenarier, där kontrollen över kraftfulla system inte är självklar och där styrning, mål och säkerhetsgarantier blir centrala. Poängen är inte domedag, utan att riskerna spänner från det sannolika till det extrema och kräver åtgärder på flera nivåer samtidigt.
För det fjärde, Containment: varför kontroll är svårt och hur det kan se ut, Ett kärnbegrepp i boken är containment, idén att samhället behöver mekanismer för att hålla den nya vågens effekter inom acceptabla gränser. Författarna beskriver varför detta är svårt: konkurrens driver snabb utrullning, öppen kunskap sprids, och tekniken kan användas på oväntade sätt. Dessutom är reglering ofta långsam, och många länder har olika incitament, vilket gör globala överenskommelser sköra. Boken diskuterar därför ett paket av möjliga åtgärder snarare än en enskild lösning. Det kan handla om tekniska säkerhetsmetoder, robusta utvärderingar, begränsningar av vissa kapaciteter, och tydligare ansvarskedjor för utvecklare och leverantörer. Lika viktigt är institutionell design: bättre tillsyn, uppdaterade lagar, och internationella spelregler som kan hantera gränsöverskridande risker. Författarna antyder att containment måste vara dynamiskt, med återkommande uppföljning och anpassning när tekniken förändras. De betonar också behovet av att kombinera innovation med disciplin, så att nyttan kan realiseras utan att samhällssäkerheten urholkas.
Slutligen, Strategier framåt: styrning, innovation och samhällskontrakt, I bokens framåtblickande delar handlar mycket om hur vi kan få det bästa av tekniken utan att acceptera oöverskådliga kostnader. Författarna diskuterar behovet av ett nytt samhällskontrakt där medborgare kan lita på att AI används med ansvar, insyn och respekt för rättigheter. Det inkluderar frågor om arbetslivets omställning, utbildning och sociala skyddsnät när automatisering förändrar kompetenskrav och produktivitet. De lyfter också att styrning måste vara praktisk och konkurrenskraftig: om reglering upplevs som ett ensidigt hinder kan den kringgås eller flytta till andra jurisdiktioner. Därför blir samarbete mellan stater, företag och civilsamhälle avgörande, med gemensamma standarder och mekanismer för revision och efterlevnad. Samtidigt betonas att innovation behöver riktning, mot samhällsnyttiga mål som bättre vård, energieffektivitet och offentlig service. En viktig aspekt är ansvarsfördelning, där de som bygger och distribuerar systemen måste bära en större del av riskhanteringen. Sammantaget presenteras en agenda som försöker förena realistisk geopolitik med långsiktig samhällsplanering.
- Amazon Sweden Store: https://www.amazon.se/dp/1529923832?tag=9natreesweden-21
- Amazon Worldwide Store: https://global.buys.trade/The-Coming-Wave%3A-AI%2C-Power-and-Our-Future-Michael-Bhaskar.html
- eBay: https://www.ebay.com/sch/i.html?_nkw=The+Coming+Wave+AI+Power+and+Our+Future+Michael+Bhaskar+&mkcid=1&mkrid=711-53200-19255-0&siteid=0&campid=5339060787&customid=9natree&toolid=10001&mkevt=1
- Läs mer: https://swedish.top/read/1529923832/
#artificiellintelligens #styrningochreglering #geopolitik #tekniksäkerhet #bioteknik #riskhantering #framtidenssamhälle #TheComingWave
Det här är de viktigaste lärdomarna från den här boken.
För det första, Den kommande vågens logik: spridning och acceleration, En central tråd i boken är att vissa teknologier inte bara utvecklas, de blir också snabbt spridda och kombinerbara. AI modeller kan kopieras, finjusteras och integreras i produkter i en takt som gör att kapacitet sprids långt utanför stora forskningslabb. När trösklarna sjunker kan både företag, myndigheter och individer använda avancerade verktyg, vilket ger innovation men också nya sårbarheter. Författarna beskriver hur denna dynamik skiljer sig från äldre industrisystem som krävde stora fabriker och komplexa leveranskedjor. Den nya vågen handlar mer om mjukvara, data och skalbar infrastruktur, vilket gör den svår att stoppa vid nationsgränser. De belyser också hur kombinationer av tekniker, som AI tillsammans med robotik, syntetisk biologi och automatiserad forskning, kan skapa språng snarare än gradvisa förbättringar. Poängen är att samhällets svar måste utgå från en miljö där förändring är konstant och där kontroll behöver fungera även när tekniken blir billig, modulär och allmänt tillgänglig.
För det andra, Maktförskjutning: nya vinnare, nya beroenden, Boken diskuterar hur den tekniska vågen omformar makt på flera nivåer. På företagsnivå kan aktörer med data, beräkningsresurser och distributionskanaler få oproportionerligt inflytande. På statlig nivå uppstår en kapplöpning om strategiska fördelar, där AI kan ge bättre underrättelser, effektivare administration och nya militära möjligheter. Samtidigt kan små grupper eller enskilda individer få kapacitet att påverka samhället kraftigt genom automatiserade cyberangrepp, desinformationskampanjer eller andra asymmetriska metoder. Författarna lyfter att makt inte bara handlar om att ha den bästa modellen, utan om att kontrollera ekosystemet runt den, som chip, moln, standarder, utbildning och reglering. Detta skapar nya beroenden mellan länder och mellan offentlig och privat sektor. De problematiserar också legitimitet: när viktiga beslut flyttar in i tekniska system och plattformar kan insyn och ansvar bli otydligt. Resultatet är en värld där makt koncentreras men också fragmenteras, och där samhällen måste bygga motståndskraft mot både monopol och kaotisk spridning.
För det tredje, Risklandskapet: från vardagliga skador till existentiella hot, Författarna skiljer mellan olika typer av risker som följer av avancerad AI och angränsande teknik. Det finns de gradvisa, vardagliga skadorna som kan drabba många, som bias i beslutsstöd, övervakning, arbetsmarknadsstress, bedrägerier och manipulerande innehåll. Sedan finns de mer akuta säkerhetsriskerna, där automatisering kan förstärka cyberbrottslighet och göra social manipulation mer skalbar. Boken pekar också på att biotekniska tillämpningar kan få en ny dimension när AI används för att accelerera forskning och sänka kunskapsbarriärer, vilket i värsta fall kan bidra till farliga tillämpningar. Utöver detta diskuteras systemrisker, där många samhällsfunktioner blir beroende av ett fåtal digitala infrastrukturer och där fel, attacker eller missbruk kan få dominoeffekter. Slutligen finns resonemang om mycket svåra scenarier, där kontrollen över kraftfulla system inte är självklar och där styrning, mål och säkerhetsgarantier blir centrala. Poängen är inte domedag, utan att riskerna spänner från det sannolika till det extrema och kräver åtgärder på flera nivåer samtidigt.
För det fjärde, Containment: varför kontroll är svårt och hur det kan se ut, Ett kärnbegrepp i boken är containment, idén att samhället behöver mekanismer för att hålla den nya vågens effekter inom acceptabla gränser. Författarna beskriver varför detta är svårt: konkurrens driver snabb utrullning, öppen kunskap sprids, och tekniken kan användas på oväntade sätt. Dessutom är reglering ofta långsam, och många länder har olika incitament, vilket gör globala överenskommelser sköra. Boken diskuterar därför ett paket av möjliga åtgärder snarare än en enskild lösning. Det kan handla om tekniska säkerhetsmetoder, robusta utvärderingar, begränsningar av vissa kapaciteter, och tydligare ansvarskedjor för utvecklare och leverantörer. Lika viktigt är institutionell design: bättre tillsyn, uppdaterade lagar, och internationella spelregler som kan hantera gränsöverskridande risker. Författarna antyder att containment måste vara dynamiskt, med återkommande uppföljning och anpassning när tekniken förändras. De betonar också behovet av att kombinera innovation med disciplin, så att nyttan kan realiseras utan att samhällssäkerheten urholkas.
Slutligen, Strategier framåt: styrning, innovation och samhällskontrakt, I bokens framåtblickande delar handlar mycket om hur vi kan få det bästa av tekniken utan att acceptera oöverskådliga kostnader. Författarna diskuterar behovet av ett nytt samhällskontrakt där medborgare kan lita på att AI används med ansvar, insyn och respekt för rättigheter. Det inkluderar frågor om arbetslivets omställning, utbildning och sociala skyddsnät när automatisering förändrar kompetenskrav och produktivitet. De lyfter också att styrning måste vara praktisk och konkurrenskraftig: om reglering upplevs som ett ensidigt hinder kan den kringgås eller flytta till andra jurisdiktioner. Därför blir samarbete mellan stater, företag och civilsamhälle avgörande, med gemensamma standarder och mekanismer för revision och efterlevnad. Samtidigt betonas att innovation behöver riktning, mot samhällsnyttiga mål som bättre vård, energieffektivitet och offentlig service. En viktig aspekt är ansvarsfördelning, där de som bygger och distribuerar systemen måste bära en större del av riskhanteringen. Sammantaget presenteras en agenda som försöker förena realistisk geopolitik med långsiktig samhällsplanering.
