![[Recension] Invisible Women (Caroline Criado Perez) Sammanfattad](https://episodes.castos.com/660078c6833215-59505987/images/2295523/c1a-085k3-0v76k4zjh262-lvhopd.jpg)
Show Notes
Invisible Women (Caroline Criado Perez)
- Amazon Sweden Store: https://www.amazon.se/dp/1784706280?tag=9natreesweden-21
- Amazon Worldwide Store: https://global.buys.trade/Invisible-Women-Caroline-Criado-Perez.html
- Apple Books: https://books.apple.com/us/audiobook/invisible-women-data-bias-in-a-world-designed-for-men/id1646690170?itsct=books_box_link&itscg=30200&ls=1&at=1001l3bAw&ct=9natree
- eBay: https://www.ebay.com/sch/i.html?_nkw=Invisible+Women+Caroline+Criado+Perez+&mkcid=1&mkrid=711-53200-19255-0&siteid=0&campid=5339060787&customid=9natree&toolid=10001&mkevt=1
- Läs mer: https://swedish.top/read/1784706280/
#könsbias #datagap #jämställdhet #stadsplanering #algoritmer #medicin #produktdesign #InvisibleWomen
Det här är de viktigaste lärdomarna från den här boken.
För det första, Det manliga som standard och den osynliga dataluckan, En central idé är att många system utgår från mannen som standard, medan kvinnors livsmönster och behov blir avvikelser som inte mäts. När data saknas uppstår inte bara okunskap, utan en aktiv snedvridning: det som inte syns i statistiken vägs inte in i beslut. Boken visar hur detta kan ske i allt från forskningsurval och arbetsplatsers nyckeltal till nationell statistik. Om man mäter produktivitet, resvanor eller hälsa utan att fånga upp könsspecifika mönster får man en bild av verkligheten som ser komplett ut men i själva verket är skev. Den skeva bilden blir sedan underlag för budgetar, standarder och prioriteringar. Författaren betonar att dataluckan ofta är strukturell, inte enskilda misstag, och att den kan finnas även i välmenande projekt. Att börja se vad som saknas blir därför ett första steg mot bättre analys, rättvisare resursfördelning och mer träffsäkra lösningar.
För det andra, Arbetsliv och ekonomi: när obetalt arbete blir osynligt, Boken lyfter hur ekonomiska modeller och arbetsmarknadsdata ofta missar eller undervärderar arbete som i hög grad utförs av kvinnor, särskilt obetalt omsorgsarbete. När hushållsarbete, vård av anhöriga och koordinering av familjelogistik inte räknas eller mäts bristfälligt, framstår det som om dessa insatser saknar ekonomisk betydelse. Det påverkar i sin tur policybeslut, allt från skatteincitament till välfärdssystemens utformning. Författaren visar också hur arbetsplatsers normer kan bygga på antaganden om en arbetstagare utan omsorgsansvar, vilket slår hårdare mot dem som bär en större del av det obetalda arbetet. Databristen kan göra att kostnader flyttas från offentliga system till privata hushåll utan att det syns i budgeten. Genom att synliggöra tidsanvändning, risker och belastning blir det tydligare varför jämställdhet hänger ihop med ekonomi, och varför mätning av obetalt arbete är relevant för produktivitet, hälsa och samhällsplanering.
För det tredje, Medicin och hälsa: när forskningsunderlaget inte speglar kvinnor, Ett återkommande tema är hur medicinsk forskning och vårdpraxis kan bygga på data där män är överrepresenterade eller där man inte analyserar könsskillnader. Om kliniska studier, symtombeskrivningar och diagnostiska kriterier i högre grad speglar mäns kroppar och livsvillkor kan kvinnor få sämre träffsäkerhet i diagnoser och behandling. Det gäller både hur symtom tolkas och hur risknivåer bedöms. Boken kopplar detta till att standarder kan utvecklas utifrån genomsnitt som inte inkluderar relevanta variationer, vilket får praktiska konsekvenser i vårdkedjan. När data saknas eller inte delas upp blir det svårt att upptäcka mönster som kräver andra riktlinjer. Författaren visar även hur arbetsmiljö och vardagsdesign kan påverka hälsa indirekt genom stress, säkerhet och exponering. Budskapet är att bättre data, bättre urval och mer systematisk könsuppdelning inte är identitetspolitik, utan en metodfråga som kan höja kvaliteten i vården och minska onödigt lidande.
För det fjärde, Stadsplanering, transporter och offentliga miljöer, Boken undersöker hur städer och infrastruktursystem ofta planeras utifrån resmönster och säkerhetsantaganden som passar mäns typiska vardag bättre än kvinnors. Om planeringen prioriterar pendling mellan hem och arbete, men missar kedjeresor som kombinerar lämning, inköp och omsorg, kan transportnät, tidtabeller och investeringar ge ojämn nytta. Även frågor som belysning, snöröjning, trygghet och tillgänglighet får olika effekt beroende på vilka som rör sig i offentliga miljöer, när och varför. Författaren visar hur datainsamling om resor och rörelsemönster behöver vara mer finmaskig för att fånga verkligheten. När beslutsunderlagen inte speglar variation i vardagslogistik riskerar man att förstärka tidsbrist och stress för grupper som redan bär större ansvar i hemmet. Boken gör poängen att jämställd design i städer inte handlar om kosmetiska inslag, utan om funktion: hur resurser fördelas, vilka rutter som prioriteras och hur trygghet och service planeras utifrån faktiska användarmönster.
Slutligen, Teknik, produktdesign och algoritmer som reproducerar bias, I boken framträder teknik som ett område där dataluckor kan skalas upp snabbt, särskilt när algoritmer och standardiserad produktdesign blir globalt spridda. Om träningsdata, testgrupper eller kravspecifikationer utgår från manliga användare kan digitala system och prylar fungera sämre för kvinnor, från precision och ergonomi till säkerhetsnivåer. Problemet förstärks när man tolkar teknik som neutral och därmed inte granskar förutsättningarna bakom. Författaren visar hur bias kan uppstå både genom vilka data som samlas in och genom vilka mål man optimerar mot, till exempel effektivitet som inte väger in olika typer av kostnader i vardagen. När organisationer saknar rutiner för könsuppdelad analys riskerar man att missa fel som först syns när systemet redan är i drift. Lösningen är inte bara mer data, utan bättre datastyrning: att definiera vilka grupper som måste representeras, vilka mått som är relevanta och hur man testar i verkliga miljöer. Det ger mer robust teknik och minskar risken för att standarden exkluderar.
- Amazon Sweden Store: https://www.amazon.se/dp/1784706280?tag=9natreesweden-21
- Amazon Worldwide Store: https://global.buys.trade/Invisible-Women-Caroline-Criado-Perez.html
- Apple Books: https://books.apple.com/us/audiobook/invisible-women-data-bias-in-a-world-designed-for-men/id1646690170?itsct=books_box_link&itscg=30200&ls=1&at=1001l3bAw&ct=9natree
- eBay: https://www.ebay.com/sch/i.html?_nkw=Invisible+Women+Caroline+Criado+Perez+&mkcid=1&mkrid=711-53200-19255-0&siteid=0&campid=5339060787&customid=9natree&toolid=10001&mkevt=1
- Läs mer: https://swedish.top/read/1784706280/
#könsbias #datagap #jämställdhet #stadsplanering #algoritmer #medicin #produktdesign #InvisibleWomen
Det här är de viktigaste lärdomarna från den här boken.
För det första, Det manliga som standard och den osynliga dataluckan, En central idé är att många system utgår från mannen som standard, medan kvinnors livsmönster och behov blir avvikelser som inte mäts. När data saknas uppstår inte bara okunskap, utan en aktiv snedvridning: det som inte syns i statistiken vägs inte in i beslut. Boken visar hur detta kan ske i allt från forskningsurval och arbetsplatsers nyckeltal till nationell statistik. Om man mäter produktivitet, resvanor eller hälsa utan att fånga upp könsspecifika mönster får man en bild av verkligheten som ser komplett ut men i själva verket är skev. Den skeva bilden blir sedan underlag för budgetar, standarder och prioriteringar. Författaren betonar att dataluckan ofta är strukturell, inte enskilda misstag, och att den kan finnas även i välmenande projekt. Att börja se vad som saknas blir därför ett första steg mot bättre analys, rättvisare resursfördelning och mer träffsäkra lösningar.
För det andra, Arbetsliv och ekonomi: när obetalt arbete blir osynligt, Boken lyfter hur ekonomiska modeller och arbetsmarknadsdata ofta missar eller undervärderar arbete som i hög grad utförs av kvinnor, särskilt obetalt omsorgsarbete. När hushållsarbete, vård av anhöriga och koordinering av familjelogistik inte räknas eller mäts bristfälligt, framstår det som om dessa insatser saknar ekonomisk betydelse. Det påverkar i sin tur policybeslut, allt från skatteincitament till välfärdssystemens utformning. Författaren visar också hur arbetsplatsers normer kan bygga på antaganden om en arbetstagare utan omsorgsansvar, vilket slår hårdare mot dem som bär en större del av det obetalda arbetet. Databristen kan göra att kostnader flyttas från offentliga system till privata hushåll utan att det syns i budgeten. Genom att synliggöra tidsanvändning, risker och belastning blir det tydligare varför jämställdhet hänger ihop med ekonomi, och varför mätning av obetalt arbete är relevant för produktivitet, hälsa och samhällsplanering.
För det tredje, Medicin och hälsa: när forskningsunderlaget inte speglar kvinnor, Ett återkommande tema är hur medicinsk forskning och vårdpraxis kan bygga på data där män är överrepresenterade eller där man inte analyserar könsskillnader. Om kliniska studier, symtombeskrivningar och diagnostiska kriterier i högre grad speglar mäns kroppar och livsvillkor kan kvinnor få sämre träffsäkerhet i diagnoser och behandling. Det gäller både hur symtom tolkas och hur risknivåer bedöms. Boken kopplar detta till att standarder kan utvecklas utifrån genomsnitt som inte inkluderar relevanta variationer, vilket får praktiska konsekvenser i vårdkedjan. När data saknas eller inte delas upp blir det svårt att upptäcka mönster som kräver andra riktlinjer. Författaren visar även hur arbetsmiljö och vardagsdesign kan påverka hälsa indirekt genom stress, säkerhet och exponering. Budskapet är att bättre data, bättre urval och mer systematisk könsuppdelning inte är identitetspolitik, utan en metodfråga som kan höja kvaliteten i vården och minska onödigt lidande.
För det fjärde, Stadsplanering, transporter och offentliga miljöer, Boken undersöker hur städer och infrastruktursystem ofta planeras utifrån resmönster och säkerhetsantaganden som passar mäns typiska vardag bättre än kvinnors. Om planeringen prioriterar pendling mellan hem och arbete, men missar kedjeresor som kombinerar lämning, inköp och omsorg, kan transportnät, tidtabeller och investeringar ge ojämn nytta. Även frågor som belysning, snöröjning, trygghet och tillgänglighet får olika effekt beroende på vilka som rör sig i offentliga miljöer, när och varför. Författaren visar hur datainsamling om resor och rörelsemönster behöver vara mer finmaskig för att fånga verkligheten. När beslutsunderlagen inte speglar variation i vardagslogistik riskerar man att förstärka tidsbrist och stress för grupper som redan bär större ansvar i hemmet. Boken gör poängen att jämställd design i städer inte handlar om kosmetiska inslag, utan om funktion: hur resurser fördelas, vilka rutter som prioriteras och hur trygghet och service planeras utifrån faktiska användarmönster.
Slutligen, Teknik, produktdesign och algoritmer som reproducerar bias, I boken framträder teknik som ett område där dataluckor kan skalas upp snabbt, särskilt när algoritmer och standardiserad produktdesign blir globalt spridda. Om träningsdata, testgrupper eller kravspecifikationer utgår från manliga användare kan digitala system och prylar fungera sämre för kvinnor, från precision och ergonomi till säkerhetsnivåer. Problemet förstärks när man tolkar teknik som neutral och därmed inte granskar förutsättningarna bakom. Författaren visar hur bias kan uppstå både genom vilka data som samlas in och genom vilka mål man optimerar mot, till exempel effektivitet som inte väger in olika typer av kostnader i vardagen. När organisationer saknar rutiner för könsuppdelad analys riskerar man att missa fel som först syns när systemet redan är i drift. Lösningen är inte bara mer data, utan bättre datastyrning: att definiera vilka grupper som måste representeras, vilka mått som är relevanta och hur man testar i verkliga miljöer. Det ger mer robust teknik och minskar risken för att standarden exkluderar.
