![[Recension] Feminism for the 99%: A Manifesto (Cinzia Arruzza) Sammanfattad](https://episodes.castos.com/660078c6833215-59505987/images/2290514/c1a-085k3-ndvxdxmkt9md-gd2npl.jpg)
Show Notes
Feminism for the 99%: A Manifesto (Cinzia Arruzza)
- Amazon Sweden Store: https://www.amazon.se/dp/1788734424?tag=9natreesweden-21
- Amazon Worldwide Store: https://global.buys.trade/Feminism-for-the-99%25%3A-A-Manifesto-Cinzia-Arruzza.html
- Apple Books: https://books.apple.com/us/audiobook/inside-the-last-thing-he-told-me-on-tv-a/id1683488096?itsct=books_box_link&itscg=30200&ls=1&at=1001l3bAw&ct=9natree
- eBay: https://www.ebay.com/sch/i.html?_nkw=Feminism+for+the+99+A+Manifesto+Cinzia+Arruzza+&mkcid=1&mkrid=711-53200-19255-0&siteid=0&campid=5339060787&customid=9natree&toolid=10001&mkevt=1
- Läs mer: https://swedish.top/read/1788734424/
#antikapitalistiskfeminism #socialreproduktion #strejkochorganisering #antirasism #klimaträttvisa #Feminismforthe99
Det här är de viktigaste lärdomarna från den här boken.
För det första, Kritiken av elitfeminism och feminism som varumärke, En central tråd i manifestet är uppgörelsen med den typ av feminism som fokuserar på att fler kvinnor ska nå maktpositioner inom samma ekonomiska och politiska system. Författaren pekar på hur denna inriktning ofta reducerar jämställdhet till karriär, ledarskap och representation, och därmed osynliggör villkoren för dem som städar, vårdar, levererar, arbetar osäkert eller saknar uppehållstillstånd. Boken framhåller att en feminism som ryms i företagskulturer och PR-kampanjer riskerar att bli kompatibel med låga löner, gigarbete, privatiserad välfärd och globalt utnyttjande. Manifestet uppmanar därför till att skilja mellan symboliska segrar och materiella förbättringar. Poängen är inte att representation saknar värde, utan att den blir otillräcklig om den inte kopplas till omfördelning, arbetsrätt och sociala skyddsnät. Genom att synliggöra denna konfliktlinje ger boken läsaren verktyg att kritiskt granska vilka intressen som gynnas när feminism används som språk utan att förändra maktförhållanden.
För det andra, Social reproduktion och omsorgens dolda ekonomi, Manifestet lyfter omsorgsarbete och social reproduktion som avgörande för att förstå både könsförtryck och kapitalismens funktionssätt. Med social reproduktion avses det arbete som får vardagen att fungera: att ta hand om barn, äldre och sjuka, laga mat, hålla hemmet igång och stödja relationer och lokalsamhällen. Detta arbete är ofta obetalt eller lågt betalt, historiskt könat och allt oftare outsourcat till lågavlönade, rasifierade och migrerade arbetare. Boken argumenterar för att när välfärd skärs ner och offentlig service privatiseras flyttas mer ansvar till hushållen, vilket förstärker ojämlikheten och pressar kvinnor hårdare, men också drabbar hela arbetarklassen. Genom att sätta omsorgen i centrum visar manifestet att kampen för jämställdhet inte kan separeras från strider om arbetstid, lön, boende och välfärd. Läsaren får en ram som binder samman det som ofta behandlas som privata problem med politiska och ekonomiska strukturer. På så vis blir omsorg en strategisk knutpunkt för en bredare, solidarisk rörelse.
För det tredje, Arbetsliv, strejker och en rörelse för majoriteten, Boken framhåller att feminismens kraft historiskt har växt när den kopplats till kollektiva former av motstånd, särskilt inom arbetslivet. Manifestet betonar att exploatering inte enbart sker genom låga löner, utan även genom hur tid, kroppar och livsvillkor organiseras. När arbetet blir mer osäkert, mer övervakat och mer fragmenterat blir det svårare att organisera sig, samtidigt som behovet av gemensamt motstånd ökar. Författaren lyfter vikten av strejker och massmobiliseringar som kan förena olika grupper: offentliganställda, industrin, service, vård och omsorg, studenter och arbetslösa. En nyckelidé är att feminism kan fungera som ett sammanhållande språk för breda sociala konflikter, där frågor om våld, sexualitet och diskriminering kopplas till lön, arbetsvillkor och välfärd. Manifestet argumenterar också för att framsteg inte bör mätas i individuella undantag, utan i kollektiva förbättringar som stärker de mest utsatta. Sammantaget skissas en strategi som gör feminismen till en rörelse för 99 procent genom praktisk organisering, allianser och gemensamma krav.
För det fjärde, Antirasism, migration och global ojämlikhet, Manifestet insisterar på att feminism måste vara antirasistisk och internationalistisk för att vara relevant för majoriteten. Boken kopplar samman könsförtryck med koloniala arv, gränsregimer och arbetsmarknader som systematiskt placerar migranter i osäkra och farliga jobb. Den visar hur rasism och nationalism kan splittra arbetande människor och samtidigt legitimera nedskärningar och hårdare kontroll. I denna analys blir migration inte ett sidospår utan en nyckelfråga: vem får tillgång till välfärd, vem kan kräva rättigheter, och vem gör det arbete som håller ekonomin och omsorgen igång. Manifestet betonar att feministisk politik måste ta ställning mot diskriminering, mot våld och mot institutionella hinder som gör människor rättslösa. Det handlar även om att förstå hur globala produktionskedjor, skuld och handelsordningar påverkar kvinnors och minoriteters livsvillkor världen över. Genom att knyta ihop lokala erfarenheter med globala strukturer uppmanar boken till solidaritet som går bortom nationsgränser. Läsaren får en tydlig bild av varför en feminism för 99 procent måste inkludera migrant- och antirasistiska perspektiv i både analys och praktik.
Slutligen, Klimaträttvisa och ett systemskifte i sikte, Boken kopplar feministisk kamp till klimatkrisen och argumenterar för att ekologisk kollaps och social ojämlikhet är sammanflätade. Klimatförändringar slår oproportionerligt hårt mot fattiga hushåll, arbetare och människor i regioner som redan drabbas av konflikter och resursbrist. Manifestet pekar på att lösningar som bygger på marknadslogik och individuella livsstilsval riskerar att lämna maktstrukturer intakta och därmed både försvaga effekten och öka orättvisorna. I stället betonas behovet av kollektiva investeringar, starka offentliga system och demokratiskt styrd omställning som skyddar människor under förändringens gång. Omsorg, arbetsvillkor och boende blir här klimatfrågor, eftersom de avgör vem som kan ställa om och på vilka villkor. Författaren placerar klimatet i en bredare vision om systemförändring där ekonomin organiseras för livets behov snarare än kortsiktig vinst. Det gör att klimatpolitiken inte framstår som ett separat policyområde utan som en del av ett sammanhängande rättviseprojekt. För läsaren innebär detta en tydlig karta över hur feminism kan bidra till en socialt förankrad och mer jämlik klimatomställning.
- Amazon Sweden Store: https://www.amazon.se/dp/1788734424?tag=9natreesweden-21
- Amazon Worldwide Store: https://global.buys.trade/Feminism-for-the-99%25%3A-A-Manifesto-Cinzia-Arruzza.html
- Apple Books: https://books.apple.com/us/audiobook/inside-the-last-thing-he-told-me-on-tv-a/id1683488096?itsct=books_box_link&itscg=30200&ls=1&at=1001l3bAw&ct=9natree
- eBay: https://www.ebay.com/sch/i.html?_nkw=Feminism+for+the+99+A+Manifesto+Cinzia+Arruzza+&mkcid=1&mkrid=711-53200-19255-0&siteid=0&campid=5339060787&customid=9natree&toolid=10001&mkevt=1
- Läs mer: https://swedish.top/read/1788734424/
#antikapitalistiskfeminism #socialreproduktion #strejkochorganisering #antirasism #klimaträttvisa #Feminismforthe99
Det här är de viktigaste lärdomarna från den här boken.
För det första, Kritiken av elitfeminism och feminism som varumärke, En central tråd i manifestet är uppgörelsen med den typ av feminism som fokuserar på att fler kvinnor ska nå maktpositioner inom samma ekonomiska och politiska system. Författaren pekar på hur denna inriktning ofta reducerar jämställdhet till karriär, ledarskap och representation, och därmed osynliggör villkoren för dem som städar, vårdar, levererar, arbetar osäkert eller saknar uppehållstillstånd. Boken framhåller att en feminism som ryms i företagskulturer och PR-kampanjer riskerar att bli kompatibel med låga löner, gigarbete, privatiserad välfärd och globalt utnyttjande. Manifestet uppmanar därför till att skilja mellan symboliska segrar och materiella förbättringar. Poängen är inte att representation saknar värde, utan att den blir otillräcklig om den inte kopplas till omfördelning, arbetsrätt och sociala skyddsnät. Genom att synliggöra denna konfliktlinje ger boken läsaren verktyg att kritiskt granska vilka intressen som gynnas när feminism används som språk utan att förändra maktförhållanden.
För det andra, Social reproduktion och omsorgens dolda ekonomi, Manifestet lyfter omsorgsarbete och social reproduktion som avgörande för att förstå både könsförtryck och kapitalismens funktionssätt. Med social reproduktion avses det arbete som får vardagen att fungera: att ta hand om barn, äldre och sjuka, laga mat, hålla hemmet igång och stödja relationer och lokalsamhällen. Detta arbete är ofta obetalt eller lågt betalt, historiskt könat och allt oftare outsourcat till lågavlönade, rasifierade och migrerade arbetare. Boken argumenterar för att när välfärd skärs ner och offentlig service privatiseras flyttas mer ansvar till hushållen, vilket förstärker ojämlikheten och pressar kvinnor hårdare, men också drabbar hela arbetarklassen. Genom att sätta omsorgen i centrum visar manifestet att kampen för jämställdhet inte kan separeras från strider om arbetstid, lön, boende och välfärd. Läsaren får en ram som binder samman det som ofta behandlas som privata problem med politiska och ekonomiska strukturer. På så vis blir omsorg en strategisk knutpunkt för en bredare, solidarisk rörelse.
För det tredje, Arbetsliv, strejker och en rörelse för majoriteten, Boken framhåller att feminismens kraft historiskt har växt när den kopplats till kollektiva former av motstånd, särskilt inom arbetslivet. Manifestet betonar att exploatering inte enbart sker genom låga löner, utan även genom hur tid, kroppar och livsvillkor organiseras. När arbetet blir mer osäkert, mer övervakat och mer fragmenterat blir det svårare att organisera sig, samtidigt som behovet av gemensamt motstånd ökar. Författaren lyfter vikten av strejker och massmobiliseringar som kan förena olika grupper: offentliganställda, industrin, service, vård och omsorg, studenter och arbetslösa. En nyckelidé är att feminism kan fungera som ett sammanhållande språk för breda sociala konflikter, där frågor om våld, sexualitet och diskriminering kopplas till lön, arbetsvillkor och välfärd. Manifestet argumenterar också för att framsteg inte bör mätas i individuella undantag, utan i kollektiva förbättringar som stärker de mest utsatta. Sammantaget skissas en strategi som gör feminismen till en rörelse för 99 procent genom praktisk organisering, allianser och gemensamma krav.
För det fjärde, Antirasism, migration och global ojämlikhet, Manifestet insisterar på att feminism måste vara antirasistisk och internationalistisk för att vara relevant för majoriteten. Boken kopplar samman könsförtryck med koloniala arv, gränsregimer och arbetsmarknader som systematiskt placerar migranter i osäkra och farliga jobb. Den visar hur rasism och nationalism kan splittra arbetande människor och samtidigt legitimera nedskärningar och hårdare kontroll. I denna analys blir migration inte ett sidospår utan en nyckelfråga: vem får tillgång till välfärd, vem kan kräva rättigheter, och vem gör det arbete som håller ekonomin och omsorgen igång. Manifestet betonar att feministisk politik måste ta ställning mot diskriminering, mot våld och mot institutionella hinder som gör människor rättslösa. Det handlar även om att förstå hur globala produktionskedjor, skuld och handelsordningar påverkar kvinnors och minoriteters livsvillkor världen över. Genom att knyta ihop lokala erfarenheter med globala strukturer uppmanar boken till solidaritet som går bortom nationsgränser. Läsaren får en tydlig bild av varför en feminism för 99 procent måste inkludera migrant- och antirasistiska perspektiv i både analys och praktik.
Slutligen, Klimaträttvisa och ett systemskifte i sikte, Boken kopplar feministisk kamp till klimatkrisen och argumenterar för att ekologisk kollaps och social ojämlikhet är sammanflätade. Klimatförändringar slår oproportionerligt hårt mot fattiga hushåll, arbetare och människor i regioner som redan drabbas av konflikter och resursbrist. Manifestet pekar på att lösningar som bygger på marknadslogik och individuella livsstilsval riskerar att lämna maktstrukturer intakta och därmed både försvaga effekten och öka orättvisorna. I stället betonas behovet av kollektiva investeringar, starka offentliga system och demokratiskt styrd omställning som skyddar människor under förändringens gång. Omsorg, arbetsvillkor och boende blir här klimatfrågor, eftersom de avgör vem som kan ställa om och på vilka villkor. Författaren placerar klimatet i en bredare vision om systemförändring där ekonomin organiseras för livets behov snarare än kortsiktig vinst. Det gör att klimatpolitiken inte framstår som ett separat policyområde utan som en del av ett sammanhängande rättviseprojekt. För läsaren innebär detta en tydlig karta över hur feminism kan bidra till en socialt förankrad och mer jämlik klimatomställning.
