![[Recension] Dark Academia: How Universities Die (Peter Fleming) Sammanfattad](https://episodes.castos.com/660078c6833215-59505987/images/2293984/c1a-085k3-rkpr8n29h41z-03ruez.jpg)
Show Notes
Dark Academia: How Universities Die (Peter Fleming)
- Amazon Sweden Store: https://www.amazon.se/dp/0745341063?tag=9natreesweden-21
- Amazon Worldwide Store: https://global.buys.trade/Dark-Academia%3A-How-Universities-Die-Peter-Fleming.html
- Apple Books: https://books.apple.com/us/audiobook/the-entanglement-of-rival-wizards/id1787017564?itsct=books_box_link&itscg=30200&ls=1&at=1001l3bAw&ct=9natree
- eBay: https://www.ebay.com/sch/i.html?_nkw=Dark+Academia+How+Universities+Die+Peter+Fleming+&mkcid=1&mkrid=711-53200-19255-0&siteid=0&campid=5339060787&customid=9natree&toolid=10001&mkevt=1
- Läs mer: https://swedish.top/read/0745341063/
#universitet #marknadisering #managerialism #akademisktarbete #högreutbildning #rankingar #prekarisering #DarkAcademia
Det här är de viktigaste lärdomarna från den här boken.
För det första, Marknadiseringen av kunskap och studenten som kund, Ett centralt tema är hur universitet i ökande grad organiseras som konkurrensutsatta tjänsteleverantörer. Fleming beskriver en logik där utbildning paketeras, prissätts och marknadsförs, samtidigt som studentens roll glider från deltagare i en kunskapsgemenskap till kund med förväntningar på leverans, nöjdhet och karriärnytta. I en sådan modell riskerar undervisning att reduceras till en produkt med tydliga utfall och snabba resultat, medan mer krävande moment som intellektuell osäkerhet, långsam läsning och kritisk diskussion får svagare stöd. Han problematiserar också hur nöjdhetsmätningar och kundorienterade processer kan påverka betygskultur, kursdesign och lärarens professionella omdöme. När universitetet blir beroende av intäktsflöden och rekrytering skapas incitament att prioritera det som säljer, snarare än det som är akademiskt nödvändigt. Konsekvensen blir en omförhandling av vad kunskap är till för, och vilka relationer som ska prägla campus, seminarier och handledning.
För det andra, Managerialism och den växande administrativa apparaten, Boken lyfter hur styrning genom managementmodeller förändrar akademins vardag. Fleming pekar på att fler nivåer av administration, policyramverk och kontrollsystem ofta motiveras som professionalisering, kvalitetssäkring och riskhantering. Samtidigt kan det skapa ett parallellt universitet där det som räknas är det som kan dokumenteras, rapporteras och granskas. I denna miljö blir akademiskt arbete starkt processstyrt, med möten, riktlinjer och standardiserade mallar som tar tid från forskning och undervisning. Han analyserar hur indikatorer och nyckeltal kan ersätta lokalkännedom och ämnesspecifik bedömning, samt hur beslutsfattande flyttas från kollegiala strukturer till ledningshierarkier. Detta kan i sin tur påverka arbetskulturen: fler upplever press att leverera enligt korta cykler, vara ständigt tillgängliga och anpassa sig till strategiska prioriteringar. Fleming framhåller att när ledningens språk domineras av effektivitet och konkurrenskraft riskerar universitetet att förlora sin särart som plats för intellektuell prövning och samhällskritik.
För det tredje, Mätbarhet, rankingar och den förskjutna kvalitetsidén, Fleming undersöker hur kvalitet allt oftare definieras genom mätbara proxies, som publiceringsvolym, citeringar, extern finansiering och rankingplaceringar. Han problematiserar att sådana mått tenderar att styra beteenden: forskare väljer säkra projekt, skriver för vissa tidskrifter, fragmenterar resultat och undviker långsiktiga eller riskfyllda frågor som är svåra att belöna i systemet. För undervisning kan motsvarande logik visa sig i standardiserade lärandemål, hårt mallade utvärderingar och en övertro på enkla jämförelser mellan kurser och program. Boken belyser hur detta påverkar ämnen olika, där humaniora och samhällsvetenskap ofta får svårare att hävda sin betydelse inom en instrumentell nyttologik. Fleming argumenterar för att en fixering vid rankingar och mätetal kan skapa en performativ kultur där man visar upp kvalitet snarare än utvecklar den. När siffror blir styrande riskerar universitetet att tappa sin förmåga att bedöma värde i mer komplexa termer, såsom originalitet, intellektuell integritet och samhällelig relevans.
För det fjärde, Prekarisering och det akademiska arbetets nya villkor, Ett återkommande motiv är hur arbetsvillkoren i akademin förändras genom korta kontrakt, osäkra karriärvägar och ökad arbetsbörda. Fleming beskriver en arbetsmarknad där många undervisar och forskar under temporära anställningar, ofta med hög konkurrens om få fasta tjänster. Detta kan skapa en kultur av självcensur och överanpassning, där individer tvingas prioritera meritering, nätverkande och ansökningsproduktion framför långsiktig idéutveckling. Samtidigt kan den som väl får en tjänst möta växande krav på att vara både framstående forskare, pedagogisk innovatör, administratör och varumärkesbärare. Boken diskuterar hur stress, utmattning och moralisk friktion kan uppstå när akademiker försöker hålla fast vid ideal om fördjupning och kritisk integritet i en miljö som belönar snabb output och ständig synlighet. Fleming kopplar dessa villkor till bredare trender i arbetslivet, men betonar att konsekvenserna är särskilt kännbara i en sektor som historiskt har lovat intellektuell frihet och tid för tanke.
Slutligen, Universitetets demokratiska uppdrag och vad som står på spel, Fleming placerar universitetets kris i ett större samhällsperspektiv och frågar vad som händer när lärosäten tappar autonomi och kritisk kapacitet. Han beskriver universitetet som en institution som kan bidra till demokratin genom att odla kunskap, pröva argument och utbilda medborgare som kan tänka självständigt. När styrningen blir snävare och nyttokravet mer omedelbart riskerar obekväma frågor, kritiska perspektiv och minoritetsfält att marginaliseras. Boken belyser även hur universitetets offentliga legitimitet förändras när det framstår som en karriärfabrik eller en kostnadspost, snarare än en gemensam samhällsresurs. Fleming diskuterar hur denna utveckling kan leda till cynism hos både studenter och personal, där utbildning blir ett transaktionsförhållande och forskning en jakt på finansiering. Samtidigt pekar han på att motstånd och alternativa praktiker kan växa fram: kollegialitet, solidaritet, intellektuella gemenskaper och lokala försök att återupprätta akademins kärnvärden. Temat sammanfattar varför universitetets framtid angår fler än dem som arbetar där.
- Amazon Sweden Store: https://www.amazon.se/dp/0745341063?tag=9natreesweden-21
- Amazon Worldwide Store: https://global.buys.trade/Dark-Academia%3A-How-Universities-Die-Peter-Fleming.html
- Apple Books: https://books.apple.com/us/audiobook/the-entanglement-of-rival-wizards/id1787017564?itsct=books_box_link&itscg=30200&ls=1&at=1001l3bAw&ct=9natree
- eBay: https://www.ebay.com/sch/i.html?_nkw=Dark+Academia+How+Universities+Die+Peter+Fleming+&mkcid=1&mkrid=711-53200-19255-0&siteid=0&campid=5339060787&customid=9natree&toolid=10001&mkevt=1
- Läs mer: https://swedish.top/read/0745341063/
#universitet #marknadisering #managerialism #akademisktarbete #högreutbildning #rankingar #prekarisering #DarkAcademia
Det här är de viktigaste lärdomarna från den här boken.
För det första, Marknadiseringen av kunskap och studenten som kund, Ett centralt tema är hur universitet i ökande grad organiseras som konkurrensutsatta tjänsteleverantörer. Fleming beskriver en logik där utbildning paketeras, prissätts och marknadsförs, samtidigt som studentens roll glider från deltagare i en kunskapsgemenskap till kund med förväntningar på leverans, nöjdhet och karriärnytta. I en sådan modell riskerar undervisning att reduceras till en produkt med tydliga utfall och snabba resultat, medan mer krävande moment som intellektuell osäkerhet, långsam läsning och kritisk diskussion får svagare stöd. Han problematiserar också hur nöjdhetsmätningar och kundorienterade processer kan påverka betygskultur, kursdesign och lärarens professionella omdöme. När universitetet blir beroende av intäktsflöden och rekrytering skapas incitament att prioritera det som säljer, snarare än det som är akademiskt nödvändigt. Konsekvensen blir en omförhandling av vad kunskap är till för, och vilka relationer som ska prägla campus, seminarier och handledning.
För det andra, Managerialism och den växande administrativa apparaten, Boken lyfter hur styrning genom managementmodeller förändrar akademins vardag. Fleming pekar på att fler nivåer av administration, policyramverk och kontrollsystem ofta motiveras som professionalisering, kvalitetssäkring och riskhantering. Samtidigt kan det skapa ett parallellt universitet där det som räknas är det som kan dokumenteras, rapporteras och granskas. I denna miljö blir akademiskt arbete starkt processstyrt, med möten, riktlinjer och standardiserade mallar som tar tid från forskning och undervisning. Han analyserar hur indikatorer och nyckeltal kan ersätta lokalkännedom och ämnesspecifik bedömning, samt hur beslutsfattande flyttas från kollegiala strukturer till ledningshierarkier. Detta kan i sin tur påverka arbetskulturen: fler upplever press att leverera enligt korta cykler, vara ständigt tillgängliga och anpassa sig till strategiska prioriteringar. Fleming framhåller att när ledningens språk domineras av effektivitet och konkurrenskraft riskerar universitetet att förlora sin särart som plats för intellektuell prövning och samhällskritik.
För det tredje, Mätbarhet, rankingar och den förskjutna kvalitetsidén, Fleming undersöker hur kvalitet allt oftare definieras genom mätbara proxies, som publiceringsvolym, citeringar, extern finansiering och rankingplaceringar. Han problematiserar att sådana mått tenderar att styra beteenden: forskare väljer säkra projekt, skriver för vissa tidskrifter, fragmenterar resultat och undviker långsiktiga eller riskfyllda frågor som är svåra att belöna i systemet. För undervisning kan motsvarande logik visa sig i standardiserade lärandemål, hårt mallade utvärderingar och en övertro på enkla jämförelser mellan kurser och program. Boken belyser hur detta påverkar ämnen olika, där humaniora och samhällsvetenskap ofta får svårare att hävda sin betydelse inom en instrumentell nyttologik. Fleming argumenterar för att en fixering vid rankingar och mätetal kan skapa en performativ kultur där man visar upp kvalitet snarare än utvecklar den. När siffror blir styrande riskerar universitetet att tappa sin förmåga att bedöma värde i mer komplexa termer, såsom originalitet, intellektuell integritet och samhällelig relevans.
För det fjärde, Prekarisering och det akademiska arbetets nya villkor, Ett återkommande motiv är hur arbetsvillkoren i akademin förändras genom korta kontrakt, osäkra karriärvägar och ökad arbetsbörda. Fleming beskriver en arbetsmarknad där många undervisar och forskar under temporära anställningar, ofta med hög konkurrens om få fasta tjänster. Detta kan skapa en kultur av självcensur och överanpassning, där individer tvingas prioritera meritering, nätverkande och ansökningsproduktion framför långsiktig idéutveckling. Samtidigt kan den som väl får en tjänst möta växande krav på att vara både framstående forskare, pedagogisk innovatör, administratör och varumärkesbärare. Boken diskuterar hur stress, utmattning och moralisk friktion kan uppstå när akademiker försöker hålla fast vid ideal om fördjupning och kritisk integritet i en miljö som belönar snabb output och ständig synlighet. Fleming kopplar dessa villkor till bredare trender i arbetslivet, men betonar att konsekvenserna är särskilt kännbara i en sektor som historiskt har lovat intellektuell frihet och tid för tanke.
Slutligen, Universitetets demokratiska uppdrag och vad som står på spel, Fleming placerar universitetets kris i ett större samhällsperspektiv och frågar vad som händer när lärosäten tappar autonomi och kritisk kapacitet. Han beskriver universitetet som en institution som kan bidra till demokratin genom att odla kunskap, pröva argument och utbilda medborgare som kan tänka självständigt. När styrningen blir snävare och nyttokravet mer omedelbart riskerar obekväma frågor, kritiska perspektiv och minoritetsfält att marginaliseras. Boken belyser även hur universitetets offentliga legitimitet förändras när det framstår som en karriärfabrik eller en kostnadspost, snarare än en gemensam samhällsresurs. Fleming diskuterar hur denna utveckling kan leda till cynism hos både studenter och personal, där utbildning blir ett transaktionsförhållande och forskning en jakt på finansiering. Samtidigt pekar han på att motstånd och alternativa praktiker kan växa fram: kollegialitet, solidaritet, intellektuella gemenskaper och lokala försök att återupprätta akademins kärnvärden. Temat sammanfattar varför universitetets framtid angår fler än dem som arbetar där.
